Jaha, det var det året det. Imorgon är det sista dagen. Detta blir sista inlägget för i år.

Sammanfattning: Trög start, fick en trevlig överraskning den 3 januari; att vi skulle få barn. Sen gick månaderna sakta. I augusti föddes vår son och livet förändrades totalt. Nu har jag varit hemma i 7 månader. Sonen växer och ska man tro vågen så krymper jag   

Just nu är jag så himla trött på allting. Julen gled som sagt förbi omärkt. Nu stundar nyårsaftonen och blir det som det ser ut nu så firar jag och sambon den själva. Lite mat, efterrätt och sedan lite gott snask på kvällen. Inget mer med det.... Tråkigt dock..... Men ganska skönt ändå. Har ju knappt sett till sambon på två-tre veckor. Och idag när han slutade i tid fast jag inte räknade med det så har A varit besvärlig så man har inte kunnat njuta ändå av att ha sambon hemma. Jag kan bara hålla tummarna att det blir ändring nästa år. Har så mycket jag skulle vilja skriva av mig, men tankarna kommer i en sån oordning att det är ingen idé. Inte idag i alla fall.

Vad bjuder 2011 på då? Tja, 5 vänner ska få barn. En var beräknad till nu i december, men än har jag inte hört något... Sen är det min storebror. Det ska bli så himla kul. Han är sist av syskonskaran (vi är tre   ) så det ska bli jättekul. Vi ska väl ha dop för A med. Sen är jag öppen för det mesta....

Så nu finns det bara en sak kvar att säga

GOTT NYTT ÅR!!!! 

Det var den helgen det. Då var det en ny vecka. Denna veckan jobbar sambon. Ingen mellandagsledighet här inte. Förhoppningsvis jobbar han bara över två dagar, men det tror jag först när jag ser det.

Jaha, det var tydligen jul i helgen. Den smet då omärkt förbi. Julaftonen spenderade vi här hemma. Sambons familj kom hit. En timme senare än bestämt. Då fikade vi. Efter det så lagade vi maten, så till Kalle åt vi. Efter "Kan du vissla Johanna?" så öppnade vi julklappar. Det tog 5 minuter. Sen drack vi lite glögg och vid halv sju åkte de hem. Jaha, vad gör vi nu då????? Sambon och jag fortsatte slappa framför tv:n.

På juldagen åkte vi hem till svärföräldrarna. Eftersom sambons systerdotter inte var med på julafton så firar vi jul även dagen efter. Åker dit i tid, men då är inte systern och hennes dotter där för dem skulle träffa en kompis på stan. Efter 1,5 timme kommer de och vi kan äta. Efter det så öppnar systerdottern sina paket och sen fikar vi. Och så var vi hemma igen till kl 18. Ner i soffan....

Annandagen spenderade vi i soffan. Nja, en liten tur ut i rean tog vi, men det blev en snabb än. Så det var min helg det....

Nu står nyår vid dörren och vi har inga planer alls......En mysig middag hemma kanske, bara sambon och jag..... Nej, jag vet inte....  Orkar inte bry mig. Ett nytt år blir det i alla fall....

Jag orkar inte längre. Allt känns bara jobbigt. Det började redan för två veckor sen. Hade ingen lust att åka upp till Uppsala/Stockholm för att fira födelsedagar. Visst, det visade sig gå bra, men det var vl som jag hade väntat mig.

Nu väntar julen och jag har inga julkänslor överhuvudtaget. Julklappar hade fått panikhandlas för att hinna få iväg dem med posten så att de hinner fram till  dem där uppe...   Sambons familjs juklappar är inte ens påtänkta. F*n, jag hinner inte med det här.

Just nu känner jag mig som en ensamstående mamma. Fast jag gissar på att de ensamstående har mer hjälp än vad jag har. Sambon måste jobba över varje kväll. Måndag - tisdag var det till kl 18, igår till kl 17 och idag vet jag inte när han kommer hem. Det börjar bli svårt att hitta på saker att roa A med hela dagarna. Och idag var det inte riktigt väder för att gå ut heller. I natt sov han mellan 22 och 07. Helt underbart. Om han bara hade velat somna om igen efter det. Nej, då skulle han vara vaken. Så efter att ha varit igång sen klockan 7 imorse är jag helt slut. Skulle egentligen gå och lägga mig, men jag vill se sambon innan jag somnar.....

Grannen, som jobbar på samma ställe som sambon, fick sparken idag, pga arbetsbrist. Skittråkigt!! Och så kan man ju undra hur det låter samtidigt som sambon får jobba över dagligen. Problemet ligger i chefen. Sambon är den enda på företaget som kan de uppgifter som han nu jobbar över med. Och innan alla dessa jobb (som chefen tror ska komma in sen) så hade de inget att göra. Ursäkta min dåliga franska, men j*a idiot.

Åh, jag är så trött på allting. Jag har inte koll på någonting. Och jag som älskar att ha full kontroll. Men är det något jag vet så är det, att jag älskar min sambo och min son.....   

ÄNTLIGEN!!!!! Nu har jag läst senaste delen i Camilla Läckbergs serie om Fjälbacka. Underbar. Slukade den så fort det går när man har en 3-månaders att ta hand om samtidigt. Varje lediga stund gick till att läsa denna.

En man hittas mördard i sin lägenhet av sina föräldrar. Han är skjuten i nacken. Patrik och hans kolleger börjar inleda en förundersökning. Vem var han? Vem ville honom illa? Ju djupare de dyker desto mindre hittar det. Mannen verkar inte ha haft något liv utanför sitt jobb. Samtidigt dyker en kvinna upp med sin son och bosätter sig på sin barndomsö utanför Fjällbacka. Plötsligt binds deras öden ihop.

Oj, svårt att beskriva boken utan att skriva av baksidan. Men det känns som om man skriver mer så avslöjar man hela boken. Men den är sååå värd att läsa. Spännande till sista sidan. Läckberg har gjort det igen.

Efter detta blir det Postcard killers av Liza Marklund och James Patterson. 

Jaha, det var den veckan det.

I måndags var det massagedags för A med föräldrargruppen. Det gillar han. Jag med. Det är inte ofta jag har ro att sätta mig ner och bara mysa med honom. Det blir sista gången imorgon. Sen ska jag verkligen anstränga mig för att fortsätta hemma själv. Efter massagen var det ett besök hos optikern som väntade.

På tisdagen hände inte mycket. Slappade hemma bara.

Onsdagen bjöd på lunch tillsammans med en kopis på stan. Alltid lika trevligt.

På torsdagen tänkte jag att jag skulle städa. Det tyckte inte A. Hann plocka och damssuga halva övervåningen innan han vaknade. Sen när jag försökte fortsätta damssuga så blev han bara ledsen. Det var inte roligt tyckte han.

På fredagen var det dags för ett nytt besök på BVC. Denna gången skulle A vaccineras. Tog en vikt på han med. 6850 g. 410g på två veckor. Herregud. Vad har jag i tuttarna egentligen?? Sen fick han två sprutor. Han skrek när de stack, men lugnade ner sig så fort han kom upp i famnen igen. Han var jätteduktig. *stolt* På eftermiddagen sen så lyckades jag städa klart. Skönt att få det gjort.

Lördagen var aktiviteternas dag. Bakade lussekatter (med en son i babysitter). Gick jättebra. Är stolt över mig själv som fixade det. Sen tog jag en promenad i snön. Tänkte inte riktigt innan jag gick ut. Fick skjuta på vagnen i nerförsbacke....    Sen bar det av till affären en sväng. Vid 18 somnade A och vaknade inte förrän 4,5 timme senare. Det var skönt, men lite oväntat. Vilket gjorde att man var nervös hela tiden att det hade hänt honom något.

Och så blev det söndag. Först fick vi besök av sambons föräldrar. Härligt! Svärmor är för go. Fick lite hembakade pepparkakor. Hon visste inte om jag skulle hinna baka några själv. Men efter att de hade åkt så ställde jag mig med min köpta deg och bakade lite. Fick nog ut 47 st. Lite lite tycker jag.... Efter baket blev det en promenad. Gick mycket lättare idag eftersom de hade plogat. På eftermiddagen var grannarna över och fikade. Mycket trevligt. Nu hoppas jag att A vill sova så att jag får koppla av lite.....  

med en långtur till Uppsala och Stockholm.    96 mil har vi avverkat på tre dagar.

Det hela började i fredags. Kl 10 gick bilen från gatan hemma. Kl 19,30 stannade den et bit utanför Uppsala. Man var ju inte lite trött i rumpan efter den åkturen. Men det gick förvånatsvärt bra att åka. A somnade strax efter Eksjö och vaknade först i Linköping. Där åt vi. Sen var han vaken en stund och somnade sedan om. Vaknade igen i Nyköping. Då åt vi igen, var vaken en stund och så somnade han om. Ett sista stopp innan Stockholm blev det. Den var det lite tjurigt att somna om, men efter lite trixande och lirkande så somnade han om norr om Stockholm och så sov han den sista biten.

På lördagen for vi ner till Vallentuna. Då var det dags för "familjemiddag". Det var ganska trevligt. Men att det var för att fira mig och min pappa på födelsedagarna tycker jag glömdes lite. Men jag är väl bara barnslig. Men om sanningen ska fram så fick jag påminna mig flera gånger under dagen att jag faktiskt fyllde år....   Men jag fick lite presenter, en diskmedelspump, pengar och örhängen, böcker. Det var kul! På kvällen mös vi framför tv:n tillsammans med storebror och hans tjej.

Så kom söndagen och hemresan väntade. Men snacka om tur. A somnade så fort han hamnade i bilen (han var skittrött) och sen sov han i 3,5 timme. Vi åkte förbi rastplats efter rastplats. Men inte ville han inte vakna inte. När vi hade åkt förbi Norrköping så blev jag och sambon hungriga, så då stannade vi. Som tur ville A äta då med. Sen gick det att åka hela resten av vägen utan att stanna. Hemresan tog 5 timmar. Stor skillnad jäntemot uppresan.

Så det är så jag har spenderat min helg.... Du då??