Ja  det har blivit lite ändringar....

v44 - i helgen kommer mamma och hennes gubbe ner på besök.

v45 - sambon fyller år i veckan; jobba, fest och dop i helgen

v46 - förmodligen tjejkväll på lördagen, jobba söndag

v47 - jobbar helgen

v48 - jobbar helgen

v49 - åker till sthlm och firar födelsedagar

v50 - åka på julresa, fira födelsedagar

v51 - jobbar helgen

v52 - jul - ledig några dagar

v53 - nyår - jobba

Livet har sina goda stunder....

Japp, denna veckan börjar det....

v44 - i helgen kommer mamma och hennes gubbe ner på besök.

v45 - sambon fyller år i veckan, fest och jobba i helgen

v46 - förmodligen tjejkväll på lördagen

v47 - jobbar helgen

v48 - jobbar helgen

v49 - åker till sthlm och firar födelsedagar

v50 - fira födelsedagar

v51 - jobbar helgen

v52 - jul

v53 - nyår

Ja, och sen var det ett nytt år då! Sova får jag göra när jag dör....

Ja, denna var bra den med. Samma stil av bok, bara en annan familj. Men denna känns något med känslig och något mer... "drömmande". Jag vet inte hur många det är som skulle kunna göra på detta viset. Men vad vet jag.

Anna och Mats lever i ett äktenskap som börjar knaka i fogarna. De bestämmer sig för att tillsammans med sina två barn åka på en semesterresa till Sicilien i en vecka, trots att de egentligen inte har råd. Detta ska bli en vändpunkt i deras liv. Men någonting går snett och det blir inte alls så som de har tänkt sig. Ska de lyckas lösa alla problem innan det är dags att åka hem?

Den var som sagt bra och man kan nog tänka sig att det finns folk i verkligheten som går igenom detta. Gillar dock inte slutet, men man kan inte alltid få lyckliga slut...

Nu blir det Rätt åt honom av Jane Fallon.

Det gick ju jättebra i lördags. Åkte upp till Jönköping och IKEA på förmiddagen. Hann riva av Biltema och A6 innan våra kompisar anslöt sig. På IKEA gick det däremot fort. Tiden bara rann iväg (som den så ofta gör på IKEA ). Men vi fick med oss det viktigaste i alla fall. Så efter tre vändor på IKEA fick jag äntligen med mig min hylla hem.  Sen bar det hem, lite småstressad. Stod pch skruvade i benen på vardagsrumsbordet när svärföräldrarna kom. Sen gick killarna och bastade medans svärmor och jag monterade hylla och fixade med det sista på smörgåstårtan. Och den var uppskattad. Alla tyckte den var god (säger de i alla fall ). Sen var det dags för GP-speedway. Åh, det var så mysigt och sitta i den "nya" gillestugan. Härligt!!

På söndagen åkte vi skridskor. Det gick väl så där. Är ju lite osäker så det blev bara en liten runda runt sargen. Men killarna fick åka av sig lite. Sen på kvällen var vi hos grannarna och fikade. De hade dukat upp värsta hotellfrukosten. MUMS!! Efter det den traditionella söndagsfilmen.

I måndags började vi det nya schemat på jobbet. Inte så stora förändringar för min del. Någon halvtimme dit och någon kvart hit. Men det blir nog bra. Pizza och Arga Snickaren hos grannen ikväll. Trevligt!!

En lite annorlunda bok än vad jag brukar läsa då det kändes som att hon kunde ha skrivit om vilket förhållande som helst och inget som var påhittat.

Pojke och flicka möts. Pojke och flicka bli kära i varandra. De flyttar ihop och snart så börjar problemen. Är de verkligen så kära i varandra? De verkar ju bara göra varandra illa. När deras dotter föds glider de ännu längre ifrån varandra. Men någonstans finns det en lite låga kvar. Ska den räcka för att de ska hitta tillbaka till varandra?

Ja, som sagt. Denna känns inte alls som påhittad. Utan ta vilket förhållande som helst och det finns någon likhet med berättelsen. Det var en lätt bok att läsa, man behövde inte tänka så mycket.

Nu blir det Ur vulkanens mun av samma författare, Helena von Zweigbergk.

...gillestugan är klar.  Efter 1 1/2 månad är äntligen sista listen på plats. Jag gav det en månad. Jag tog fel. Men det kunde ha gått en vecka snabbare. En vecka hände det inte mycket. Men men.. nu har man lärt sig det. Ska lägga in bilder på rummet så fort som möjligt. I morgon är det städning av rummet (och av resten av huset) och sen på fredag så flyttar vi tillbaka alla möbler som har varit utspridda i hela huset  Och på lördag bär det av till IKEA för att inhandla lite till möbler och annat smått och gott....

Har haft en helt OK dag på jobbet. Lite segt första timmarna men sen rullade det på. Efter ordinarie arbetstid så var det dags för möte med Skyddskommittén. Det är alltid lika roligt. Jobbar kväll både torsdag och fredag, men sen är jag ledig i helgen. På lördagen blir det invigning av den nya gillestugan för då kommer svärföräldrarna och grannarna och kollar på sista GP-tävlingen i speedway. Vi bjuder på smörgåstårta. Det ska bli kul.  

Oj, vilken bra bok. När min kompis läste på bokens baksida så sa hon att denna skulle hon inte kunna läsa. Hon skulle bli alldeles för demprimerad. Och jag tänkte, att oj, det kanske var dumt att köpa den här boken. Men jag ångrar mig verkligen inte.

Sophie är två år när hon är med om en olycka. En bil kör in genom väggen på hennes förskola och Sophie hamnar under bilen. Med tredje gradens brännskador på 85% av kroppen tror ingen att hon ska överleva. Föräldrarna får ta svåra beslut. Sophie hjälper dem dock genom att bli bättre hela tiden och hon lyckas komma tillbaka till en "normalt" liv igen. Då händer det som inte får hända. Två år senare blir Sophie påkörd av en bil. Återigen svävar hon mellan liv och död.

Detta är en sann historia och man tror att den ska vara depressiv och så, men det är fruktansvärt possitiv. Man känner att kan hon så kan jag. En mycket läsvärd bok.

Efter detta blir det Tusen skärvor tillit av Helena von Zweigbergk.

Usch, har haft en skitjobbig dag på jobbet. Har visserligen bara jobbat i 5 timmar. Men det har tagit på krafterna. Mycket folk som vanligt på fredagar, men det är det inte det som har varit jobbigt.

Vad jag tycker är jobbigt är att det känns som om vad jag än gör på jobbet så gör jag fel. Och så känner jag mig inte uppskattad. Det är en av kassaledarna som har gnällt på mig hela veckan (känns det som) och aldrig gör jag något rätt i hennes ögon. Det som känns jobbigt är att hon klagar och sen går därifrån. Hon ger mig ingen chans att förklara eller att tala om för mig hur jag ska göra. Blir så irriterad. Till och med en arbetskamrat reagerade idag. Och det var skönt.

Sen är det det här med kassaledarrollen. Jag vet att jag har klagat innan här på bloggen, men jag måste ta det igen för varje gång känns det jobbigare. Jag tror att det bara är i mitt huvud, men jag kan inte sluta fundera på det. Jag har på tidigare jobb varit 1:a assistent, vilket är samma sak som kassaledare. På det första jobbet tog det 6 mån innan jag fick den tjänsten och på det andra så anställdes jag som det från början. Detta har tydligen ingen betydelse på detta arbetet. De som istället får det är personer som är både yngre och mindre erfarna än vad jag är. Jag förstår inte vad som har gjort att dem har fått det. De kommer ju till och med och frågar mig om saker. När de har ansvaret. Så ska det väl ändå inte va?? Jag känner mig förbisedd. Sen känns det som om de vet om att jag känner så här och skyltar med det ännu mer. Det är skitjobbigt. Jag skulle vilja prata med chefen om det, men jag är rädd att hon tycker att jag är löjlig. Och så sumpar jag mina chanser ännu mer att kanske få rollen senare. Men nu har jag varit anställd i 2 år. Jag känner att snart orkar jag inte bry mig och då finns risken att jag inte gör ett bra jobb överhuvudtaget. Fy fan, vad less jag är på allting. Som sagt, det har inte varit en bra dag i dag....