Vet inte riktigt vad jag ska säga. Den lät mer intressant än den var tror jag.

För elva år sen försvann Kates pojkvän utan ett ord. Det enda hon har hört från honom är alla de sånger som han har släppt som handlar om hennes liv och hennes sorger. Plötsligt återvänder han till deras barndonsstad och Kate ger sig dit för att äntligen få konfrontera honom och kräva svar. Men det går inte riktigt som hon har tänkt sig...

Den var ju ganska lättläst, men det hände aldrig någonting och det kändes som om karaktärerna bara velade fram och tillbaka hela tiden. Man kastas mellan nutid och dåtid på ett förvillande sätt. Nja, ingen favorit direkt.

Nu blir det en sann historia. Sophies resa av Sally Collings.

Ja, är ledig i helgen. Gud, så skönt. Har slitit som ett djur denna vecka då vi har haft en intern tävling om vem som kan sälja flest Lotto i kassan. Fan vad käften har gått. Jag tror att jag har sålt ganska bra, men det finns en kille som är ett ganska stort motstånd. Hmm, resultatet kommer nog nästa vecka. Håll tummarna.

Har tagit det ganska lungt denna veckan. I onsdags var grannen över och tapetserade i vår gillestuga. Han är en ängel. Och sambon med som låter oss låna honom. =) Har fortsatt att tapetsera idag fram till ett par kranar som jag inte vågar ge mig på. Lämnar det åt min sambo =)

I morgon är det den 19:e och det innebär att sambon och jag har "månadsdag". Ska bara mysa och ha det bra. Ta hand om varandra. Det ska bli skönt. =)