Japp, i helgen jobbar jag igen. Det bli sista av fyra helger i rad. Är lite trött på det men jag vet ju att jag kommer att vara ledig två helger framöver. Från jobbet i alla fall. Det tråkiga är att jag jobbar stängning både lördag och söndag. Men det ger pengar

Adventspyntade igår och i tisdags. Nu har jag adventsbelysning och julgardiner i alla rum. Jag fick ihop det till slut. Fick köpa till två belysningar och två gardiner. Men nu är det gjort. Nu ska jag nog lugna mig lite och julpiffa lite närmare jul. Vill ju inte tröttna på det innan julafonen är här.

Fick julschemat häromdagen. Såg ganska bra ut. Jobbar två dagar julveckan och det är ju skönt när man har bjudit ner hela sin familj till julafton. Men sen får jag ju betala det veckan efter. Då jobbar jag 6 dagar över nyår. Inte roligt. Men eftersom vi ska på hockey på lördagen efter nyår så måste jag byta helg så det kanske inte bir så farligt ändå.... Den som lever får se.....

Ja, den här boken var väl så där. Ganska mesig till att börja med och sen när det väl börjar hända saker och man tror att man ska få reda på vad det hela handlar om... då tar den slut. Mycket märkligt.

David är sjukligt mörkrädd. När mörkret kryper på så kryper någon fram. Och det gömmer sig i hörnen, där det är som mörkast. För att råda bot på sin rädsla flyttar han ut i skogen. I norrlands djupaste och mörkaste skog. Till en stuga. Han har ingen täckning på telefonen och ingen annan kontakt med den övriga världen. Men när han bor där börjar det hända saker. Det knackar på dörren och någon står utanför. Det finns ingen som vet att han är där, vem kan det då vara? Skuggorna kryper runt huset, men David bestämmer sig för att möta sina spöken. Det skulle han inte ha gjort...

En mysko bok som man inte får grepp om riktigt. Och som sagt; när det börjar bli spännande så slutar boken.

Härnäst blir det 39-årskrisen av Jane Green.